Hjärtklaffel

Hjärtat har fyra klaffar som säkerställer att blodet flödar i rätt riktning mellan hjärtats olika delar och cirkulationssystemet. Ett hjärtklaffel innebär att en eller flera klaffar inte fungerar normalt. Klaffen kan antingen läcka (klaffläckage) eller vara förträngd (klaffstenos).

De vanligaste hjärtklaffelen är aortastenos och mitralisinsufficiens. Symtomen utvecklas ofta långsamt, och lindriga klaffel kan länge vara helt symtomfria. Svårare fall kan försämra hjärtats pumpförmåga och kräva korrigering eller operation.

Vad beror hjärtklaffel på?

Klaffel kan vara medfödda eller förvärvade. Förvärvade klaffel utvecklas vanligtvis med åldern eller som följd av andra hjärtsjukdomar.

De vanligaste orsakerna är:

  • Åldrande – förkalkning särskilt i aortaklaffen
  • Reumatisk feber (numera sällsynt i Finland)
  • Hjärtinfarkt – kan skada klaffstrukturer
  • Förstorat hjärta – töjer ut klaffstrukturer, särskilt mitralisklaffen
  • Medfödda avvikelser – t.ex. bikuspid aortaklaff
  • Hjärtmuskelsjukdomar eller infektioner (endokardit, myokardit)

Typer av hjärtklaffel

Klaffläckage (insufficiens):

Klaffen stänger inte ordentligt → blod läcker tillbaka i fel riktning. Detta belastar hjärtat och kan leda till hjärtsvikt.

Klaffstenos (förträngning):

Klaffen öppnas inte ordentligt → blodflödet försvåras. Hjärtat måste arbeta hårdare för att pumpa blodet vidare.

En klaff kan vara både läckande och förträngd.

Symtom på hjärtklaffel

Symtomens svårighetsgrad motsvarar inte alltid klaffelens omfattning. Ett lindrigt fel kan vara symtomfritt, medan ett svårare fel kan ge tydliga symtom såsom:

  • Andnöd, särskilt vid ansträngning
  • Trötthet, nedsatt ork
  • Hjärtklappning eller rytmrubbningar
  • Yrsel eller svimning
  • Bröstsmärta
  • Svullnad i ben eller vrister

Symtomen kan utvecklas långsamt under flera år eller uppstå plötsligt, t.ex. vid en infektion.

Diagnostik av hjärtklaffel

Hjärtklaffel diagnostiseras med ultraljudsundersökning av hjärtat. Undersökningen visar klaffarnas struktur, funktion och graden av läckage eller förträngning.

Dessutom kan man använda:

  • EKG
  • Arbetsprov
  • Röntgen (för att bedöma hjärtats och lungornas tillstånd)
  • Laboratorieprov

Regelbunden uppföljning är viktig även vid symtomfria klaffel.

Behandling av hjärtklaffel

Lindriga klaffel kräver ofta endast uppföljning. När klaffelen orsakar symtom eller hjärtats funktion försämras, kan behandlingen omfatta:

Läkemedelsbehandling

Läkemedel korrigerar inte själva klafffelet, men kan lindra symtom (t.ex. vätskedrivande läkemedel, rytmreglerande läkemedel, blodtrycksmediciner).

Klaffingrepp

  • Klaffreparation: den ursprungliga klaffen formas om
  • Klaffoperation: den skadade klaffen avlägsnas och ersätts med en biologisk eller mekanisk klaffprotes
  • Kateterbaserade metoder (t.ex. TAVI): särskilt för äldre eller högriskpatienter, där aortaklaffbyte kan göras utan öppen hjärtoperation

Valet av ingrepp beror på klaffelens typ, svårighetsgrad och patientens allmäntillstånd.

Att leva med hjärtklaffel

Man kan ofta leva ett gott och långt liv med hjärtklaffel när tillståndet upptäcks i tid och behandlingen är korrekt. Viktigt är:

  • Regelbunden uppföljning hos hjärtläkare
  • Att följa symtom och söka vård i tid
  • Noggrann följsamhet till medicinering
  • Hälsosamma levnadsvanor: motion, minskat saltintag, viktkontroll
  • Antibiotikaprofylax vid tandingrepp om man har en klaffprotes

När ska man söka läkare?

Sök vård om:

  • Du har nya hjärtsymtom såsom andnöd vid ansträngning, rytmrubbningar eller yrsel
  • Din hjärtläkare har nämnt ett klaffel och symtomen har ökat
  • Du har genomgått en hjärtklaffoperation och behöver en uppföljningsbedömning

Hjärtklaffel kan behandlas effektivt – ofta även utan operation. På Hjärtcentrum tar vi hand om uppföljning, diagnostik och vid behov fortsatt behandling av klaffel på ett individuellt och tryggt sätt.