Hjärtinfarkt (hjärtattack)
En hjärtinfarkt, i vardagligt tal hjärtattack, är ett plötsligt, livshotande tillstånd där en del av hjärtmuskeln blir utan syre. Infarkten beror oftast på en plötslig blockering i en kranskärl. Behandlingen är effektiv när den kan påbörjas snabbt. En hjärtinfarkt kräver alltid akut vård.
Vad beror en hjärtinfarkt på?
Bakom en hjärtinfarkt ligger nästan alltid kranskärlssjukdom. I kranskärlets innervägg har det under årens lopp samlats fettämnen, kolesterol och kalk. Denna ansamling kallas plack. När placket brister reagerar kroppens koagulationssystem och bildar en blodpropp som kan täppa till kranskärlet helt.
Blockeringen hindrar blodflödet till hjärtmuskeln, och som följd börjar en del av hjärtmuskeln skadas. Ju snabbare blodcirkulationen kan återställas, desto mindre bestående skador uppstår.
Symtom på hjärtinfarkt
Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt är en kraftig, tryckande eller brännande bröstsmärta som kan stråla ut i vänster arm, hals, käkar, rygg eller övre delen av magen. Smärtan kan vara i flera minuter eller vara konstant.
Andra symtom kan vara:
- Andnöd
- Illamående, kräkningar
- Kallsvettning
- Svaghet eller känsla av att svimma
- Diffus tyngdkänsla i bröstet
- Oro eller dödsångest
Hos kvinnor, diabetiker och äldre kan symtomen vara atypiska och mildare – såsom enbart andnöd, illamående eller trötthet.
Första hjälpen och behandling
En hjärtinfarkt är ett nödläge. Om du misstänker en infarkt, ring omedelbart nödnumret 112.
I den prehospitala vården får patienten smärtlindring och vid behov trombolysbehandling. På sjukhuset öppnas det blockerade kranskärlet vanligtvis med ballongvidgning. Ibland behövs en bypass-operation.
Efter behandlingen inleds medicinering som förhindrar nya proppar och minskar hjärtats belastning. Medicinerna omfattar ofta blodförtunnande läkemedel, kolesterolsänkande läkemedel, betablockerare och ACE-hämmare.
Efter en hjärtinfarkt
Återhämtningen efter en hjärtinfarkt är individuell. Många återgår snabbt till vardagen och arbetet, särskilt om behandlingen påbörjats i tid. Fortsatt vård omfattar ofta:
- Hjärtrehabilitering (t.ex. träningsprogram, kostrådgivning)
- Livsstilsförändringar (rökstopp, kost, motion)
- Medicinering och regelbunden uppföljning
En hjärtinfarkt ökar risken för nya hjärthändelser, så förebyggande åtgärder och uppföljning är särskilt viktiga.
Samband med andra hjärtsjukdomar
En hjärtinfarkt är en följd av kranskärlssjukdom. Infarkten kan också orsaka andra hjärtproblem, såsom:
- Hjärtsvikt
- Rytmrubbningar (t.ex. förmaksflimmer eller kammarrytmrubbningar)
En hjärtinfarkt är inte bara ”en enskild händelse”, utan ett tecken på en mer omfattande hjärt- och kärlsjukdom som måste behandlas helhetsmässigt.
När ska man söka läkare?
Kontakta läkare om:
- Du har bröstsmärtor vid ansträngning eller i vila
- Du upplever oförklarlig andnöd eller kraftig trötthet
- Hjärtats rytm känns oregelbunden
- Du har riskfaktorer för kranskärlssjukdom (t.ex. rökning, högt kolesterol, diabetes)
Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto bättre är prognosen.