Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligaste långvariga hjärtarytmrubbningen. Vid förmaksflimmer drar hjärtats förmak inte ihop sig normalt, utan flimrar snabbt och oregelbundet. Detta kan försämra hjärtats pumpförmåga och öka risken för blodproppsbildning, vilket i sin tur kan orsaka hjärninfarkt.

Förmaksflimmer kan vara sporadiskt, återkommande eller permanent. Det förekommer särskilt hos äldre, men även hos yngre personer – särskilt om det finns bakomliggande hjärtsjukdomar, högt blodtryck eller strukturella förändringar i hjärtat.

Orsaker till förmaksflimmer

Flera faktorer kan öka risken för förmaksflimmer. De vanligaste bakomliggande orsakerna är:

  • Högt blodtryck
  • Kranskärlssjukdom
  • Hjärtsvikt
  • Hjärtklaffel
  • Hjärtmuskelsjukdomar
  • Hypertyreos
  • Sömnapné
  • Hög alkoholkonsumtion
  • Ålder – risken ökar avsevärt efter 65 års ålder

Symtom på förmaksflimmer

Symtomen vid förmaksflimmer varierar mycket. Vissa har tydliga och besvärande symtom, medan andra knappt märker av rytmrubbningen.

Typiska symtom är:

  • Hjärtklappning eller oregelbunden puls
  • Andnöd, särskilt vid ansträngning
  • Trötthet och nedsatt ork
  • Yrsel eller svimning
  • Tryckande känsla i bröstet
  • Diffus svaghetskänsla

Ibland upptäcks förmaksflimmer av en slump, till exempel vid blodtrycksmätning eller EKG.

Varför är förmaksflimmer farligt?

Vid förmaksflimmer saktar blodflödet i förmaken ner, vilket kan leda till att en blodpropp bildas, särskilt i vänster förmaksöra. Om proppen förs vidare till hjärnan kan den orsaka en hjärninfarkt.

Förmaksflimmer ökar risken för hjärninfarkt upp till femfaldigt. Det kan också försämra hjärtats pumpförmåga och leda till hjärtsvikt.

Diagnostik av förmaksflimmer

Förmaksflimmer diagnostiseras med EKG. Om rytmrubbningen inte är konstant kan man använda:

  • 24 h EKG-övervakning (Holter)
  • Rytmövervakningsenheter eller mobil-EKG
  • Ultraljudsundersökning av hjärtat för att bedöma struktur och funktion
  • Blodprov för att utesluta andra sjukdomar (t.ex. sköldkörtelvärden)

Behandling av förmaksflimmer

Behandlingen anpassas individuellt utifrån symtom, bakomliggande sjukdomar och hjärtats funktion. Målen med behandlingen är att:

  • Förebygga hjärninfarkt
  • Kontrollera rytmen och lindra symtom
  • Förbättra livskvaliteten

1. Blodförtunnande behandling

För att förebygga hjärninfarkt inleds ofta antikoagulantibehandling (t.ex. apixaban, rivaroxaban, warfarin), särskilt om patienten har andra riskfaktorer (ålder, högt blodtryck, diabetes osv.).

2. Behandling av rytmrubbningen

Rytmkontroll kan uppnås genom:

  • Läkemedel som sänker pulsen eller försöker återställa normal rytm
  • Elektrisk konvertering (kardioversion)
  • Kateterablation, där den störande rytmen blockeras genom att bränna bort det område i hjärtat som orsakar den

Hos vissa patienter väljer man permanent frekvenskontroll, där rytmen får vara i förmaksflimmer men pulsen hålls normal.

Att leva med förmaksflimmer

Många kan leva ett gott och aktivt liv trots förmaksflimmer. Viktigt är:

  • Regelbunden läkarkontroll
  • Konsekvent användning av ordinerade läkemedel
  • Motion och hälsosamma levnadsvanor
  • Undvikande av alkohol och rökning
  • Viktkontroll och behandling av sömnapné

När ska man söka läkare?

Kontakta läkare om:

  • Du upplever hjärtklappning, yrsel eller oregelbunden puls
  • Du redan har förmaksflimmer och behöver bedömning av läkemedel eller behandling
  • Du misstänker symtomfritt förmaksflimmer (t.ex. om det finns rytmrubbningar eller hjärninfarkter i familjen)