Fönstertittarsjuka

Kärlkramp i benen, claudicatio intermittens

Vid tärande artärsjukdom i nedre extremiteterna uppstår förändringar i artärernas väggar till följd av åderförkalkning. Dessa förändringar kan gradvis förtränga artärerna och försämra blodflödet. Sjukdomen är en del av en mer omfattande kärlsjukdom och ökar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Hos vissa patienter framskrider sjukdomen så långt att risken för vävnadsdöd och amputation ökar.

Kärlsjukdom är vanlig och globalt den viktigaste dödsorsaken. I västländer är förekomsten särskilt hög, vilket bland annat hänger samman med ett högt intag av mättade fetter i kosten.

Vilka symtom orsakar tärande artärsjukdom i benen?

De flesta patienter är symtomfria, eftersom lindriga förändringar inte ger känningar. Om man rör sig lite kan sjukdomen framskrida långt utan symtom.

Det vanligaste första symtomet är smärta vid gång. Musklerna behöver mer syre vid ansträngning, men om artären är förträngd räcker blodflödet inte till. Då uppstår syrebrist och muskeln börjar värka. Smärtan känns oftast i vader eller lår, ibland i sätesmuskler eller fötter. Ibland känns benen bara trötta. Vila tar bort smärtan och man kan gå en stund igen. Detta kallas fönstertittarsjuka eller claudicatio. Ju svårare sjukdomen är, desto kortare sträcka kan patienten gå utan smärta.

Hur vet jag att mina gångproblem beror på kärlsjukdom?

Smärta orsakad av kärlsjukdom uppstår alltid vid ansträngning och lindras i vila. Om symtomen förbättras av motion handlar det inte om kärlsjukdom. Gångsträckan är på plan mark ungefär densamma varje gång, men i uppförsbacke kommer symtomen snabbare.

Spinal stenos (förträngning i ryggmärgskanalen) kan ge mycket liknande symtom, och det går inte alltid att skilja dem åt enbart utifrån symtombilden – undersökningar behövs.

Varför har jag kärlsjukdom?

De viktigaste riskfaktorerna är:

  • rökning
  • förhöjt kolesterol
  • diabetes
  • högt blodtryck

Även ålder och ärftlighet spelar in. Ärftlighet förklarar varför vissa utvecklar kärlsjukdom lättare trots samma riskfaktorer, medan andra till exempel inte får sjukdomen trots rökning.

Sjukdomen börjar när LDL-kolesterol ansamlas i artärväggen. Först bildas en liten fettansamling som växer och förkalkas. Om placket brister fastnar blodplättar och artären kan täppas till akut, vilket orsakar snabbt förvärrade symtom.

Vad händer om kärlsjukdomen förvärras?

Om riskfaktorerna inte behandlas förvärras förändringarna och förträngningar uppstår på flera nivåer. När blodcirkulationen försämras utvecklas fönstertittarsjukan till vilosmärta. Först uppstår smärta nattetid när liggande ställning sänker blodtrycket i benen. Senare kan sår som inte läker och vävnadsdöd uppstå. Detta tillstånd kallas kronisk kritisk ischemi, och risken för amputation är stor utan förbättrad cirkulation.

Varför är tidig upptäckt viktig?

Ju tidigare kärlsjukdomen upptäcks, desto bättre möjligheter finns att stoppa utvecklingen. God behandling av riskfaktorer kan bromsa eller till och med stoppa sjukdomen, så att symtom kanske aldrig uppstår.

Tärande artärsjukdom i benen tyder ofta på andra kärlsjukdomar, såsom kranskärlssjukdom eller karotisstenos. Därför är risken för hjärtinfarkt och stroke tydligt förhöjd.

Vad innebär behandling av riskfaktorer?

Riskfaktorbehandling är avgörande för att skydda både benens och hela kroppens artärer.

  • Kolesterol: Alla med ateroskleros rekommenderas kolesterolsänkande läkemedel. Målet är LDL under 1,4 mmol/l. Ofta behövs flera läkemedel.
  • Kost: lite salt och mättade fetter, mycket grönsaker, frukt och fibrer.
  • Blodtryck: bör vara under 130/80 mmHg.
  • Läkemedel: vid symtom rekommenderas lågdos acetylsalicylsyra eller klopidogrel. I vissa fall läggs lågdos rivaroxaban till.
  • Diabetes: god blodsockerkontroll är viktig.
  • Rökning: rökstopp är avgörande – effektiva läkemedel finns som stöd.
  • Motion: regelbunden gångträning är en del av behandlingen. Rekommenderat är en timmes promenader tre gånger i veckan. Det är bra att gå tills smärtan kommer och lite till. Detta förbättrar ämnesomsättningen och kan utveckla kollateraler.

Är fönstertittarsjuka farligt?

Själva symtomet är inte farligt, och gång till smärtgränsen är till och med nyttigt. Däremot ökar den bakomliggande kärlsjukdomen risken för hjärtinfarkt och stroke betydligt. Därför är behandling viktig även om symtomen ännu inte påverkar livskvaliteten.

Hur diagnostiseras kärlsjukdom?

  • Palpation av puls ger en grov uppfattning om cirkulationen.
  • Ankel–armindex mäts på mottagningen och förutsäger dödlighetsrisk.
  • Ultraljud visar artärernas struktur, flöde och eventuella förträngningar.
  • Vid behov görs ytterligare undersökningar (CT eller MR) inför eventuella ingrepp.
  • Blodprov mäter bland annat kolesterolvärden.

När förbättras cirkulationen med ingrepp?

Förstahandsbehandling är gångträning och riskfaktorbehandling. Om symtomen ändå påverkar vardagen betydligt kan ingrepp övervägas.

  • Endovaskulära behandlingar: ballongvidgning och vid behov stent. Dessa är numera vanligast eftersom de är mindre invasiva än kirurgi. Patienten kan ofta gå hem samma dag.
  • Bypassoperation: görs mer sällan. Kräver narkos och längre sjukhusvistelse. Riskerna är större än vid endovaskulära behandlingar.

Prognos

När riskfaktorer behandlas väl bromsas sjukdomens utveckling avsevärt. Kärlsjukdom är dock en progressiv sjukdom, så regelbundna årskontroller behövs.

På lång sikt utvecklar cirka 5–10 % av patienterna kritisk ischemi. Dessutom har alla med kärlsjukdom en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Behandlingen är livslång för att förebygga komplikationer.

Sammanfattning

Kärlsjukdom är vanlig och oftast symtomfri, men dess upptäckt är viktig. Behandling av riskfaktorer minskar sjukdomens utveckling och förebygger allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar, rökstopp och regelbunden motion är hörnstenar i behandlingen.

Vad erbjuder Hjärtcentrum Helsingfors?

Hjärtcentrum Helsingfors behandlar kranskärlssjukdom och kärlsjukdom i benen – det är samma sjukdom i olika artärområden. Våra kärlkirurger har decenniers erfarenhet av diagnostik och behandling.

Under ett och samma mottagningsbesök kan undersökningar som tryckmätning och ultraljud göras, och en behandlingsplan upprättas. Om gångträning och riskfaktorbehandling inte räcker och symtomen påverkar vardagen kan vi utreda behovet av ett ingrepp. Vi erbjuder endovaskulära behandlingar vid Hjärtcentrum Helsingfors.

Kärlkirurgerna vid Hjärtcentrum har över 20 års erfarenhet av både öppen och endovaskulär behandling av kärlsjukdom i benen.